Mansa Musas kameler

Referat # 22 En inlevelsefull torsdag med tända ljus och framåtblickande visioner. Närvarande: Ludvig, Joel, Leon, Fabian och Jonatan. 

Igår såg vi några bekväma matcher utspelas, utan stress och mankemang. Vi stiftade bekantskap med begreppet "handshaking ping" samt spelläget King of the Hill och tog några kalla i anslutning till att vi blev bortkörda från Infernos nattgibb.

Det har varit en sprakande vecka på Agefronten. Lika oväntat som en drush i feudal age var nyheten om att Microsoft som ligger bakom Age pånyttfödelse i HD annonserat att de arbetar med en ny expansion till vårt kära spel. Kraftiga förbättringar av lobbysystemet, nya civilisationer, spellägen, kampanjer och kartor väntas i expansionen som ska lanseras senare under 2015.

Med stor sannolikhet kommer vi då äntligen att få se representationer av afrikanska civilisationer under medeltiden, statsbildningar som kungariket Mali/Ghana, Etiopien och berberna lär väntas. Andra viskar även om tibetaner och khmerer som troliga tillskott till det vanliga utbudet i Age.

Camel Archers är en av de nya enheterna i expansionen.

Precis hemkommen just från Afrika var Jonatan som vi hälsar välkommen tillbaka till föreningen. Han och Ludvig bildade lag i gårdagens matcher mot mig och Leon där inställningen King of the Hill prövades. Kul att pröva ett nytt spelläge! Strategierna blev annorlunda när målsättningen för båda lagen var att hålla monumentet i mitten av kartan under 500 år och vi såg prov på idogt murande och goda befästningar från båda lagen.

Till sista matchen anslöt även Fabian, denna omgång avbröts dock lika snabbt som den börjat, då Inferno fylldes av nattgibbare och vi ombads att logga ut.

Vi tog några öl efteråt och besinnade oss. Samtalen kretsade kring föreningens historia och vad föreningens framtid kan bära i sitt sköte.

En av aspekterna vi tog upp är vad vi ska ha för strategier för att locka fler kvinnliga spelare till föreningen. Jag ska undersöka om man kan annonsera efter detta genom de ageforum som finns på nätet. Men alla medlemmar får gärna se sig om och försöka hjälpa oss med detta! Fråga vänner och vänners vänner och håll ögonen öppna. Det vore också kul om yngre spelare (under 20) vill vara med, så bjud in de ni känner som kan vara sugna (för att snabbt registrera sig i föreningen finns denna bekväma onlineregistrering).

Vi är ju en förening som hoppas kunna stå för en bredare tillgänglighet än den datorspelande gemenskaper vanligtvis har. Det kan därför vara bra om vi öppnar dörren för fler som vill joina online när vi kör och inte kickar folk per automatik i spellobbyn. Vi måste även tänka på att Age kan spelas på olika sätt och att denna förening stödjer såväl avslappnade matcher som mer tävlingsinriktade – de behöver inte stå i motsatsförhållande. Ett bra sätt att blidka alla tror vi är att fortsätta variera sig med olika spellägen.

Så här i vårtider blickar vi nu framåt och hoppas att ni alla håller Agesuget uppe. Vi planerar att släppa fler youtubereferat framöver och siktar på att bjuda in till en fest samt föreningsstämma snart. På längre sikt ser vi oss även om efter möjligheter att hyra en egen lokal för att slippa vara i Infernos våld. Hör av er om ni har tips på något billigt!

Nästa vecka åker jag på semester men Jonatan axlar då ansvaret för att planera in nästa träff, så håll utkik efter info om detta i facebookgruppen så ses vi om en vecka igen!

Föreningens segel smattrar i vinden

Referat #21 Torsdagen den 19/3. Deltagare: Leon, Ludvig, Joel, Rasmus, Måns, Jonatan och André

En makalös serie matcher som innehöll allt från tvekamper 1 mot 1 på Arabia, en femmannauppgörelse alla mot alla på kartan Coastal samt en riktig prestigematch, där Måns och André utmanade fem andra på kartan Yucatán.

Kamperna var hårdföra, båtarna många och timmarna på Ringvägen 125 guppade snabbt iväg när vi red på de saltstänkta Age-vågorna, med explosionerna av Ludvigs demolition ships som ljuvlig bakgrundsmusik. Vi gratulerar Rasmus till sin första vinst i föreningssammanhang och önskar honom lycka till på SVEROKS årsmöte som äger rum i dag. Vi noterar även ett starkt spel från Ludvig som verkligen visade hur mycket vattenkontroll är värt.


När vi nu är uppe i vårt 21:a referat känner vi att tiden är läglig att pröva ett nytt sätt att presentera våra föreningsträffar. Låt mig alltså presentera föreningens första videoreferat, där jag tillsammans med Jonatan och Ludvig går igenom en av torsdagens stormatcher, nämligen den där André och Måns tar sig an Joel, Ludvig, Jonatan, Leon och Rasmus på kartan Yucatán. Denna form av referat kan bli ett återkommande inslag framöver, så håll ögonen öppna och se till att följa vår youtubekanal där allehanda matcher och tillställningar kommer att läggas upp framöver. Mycket nöje!

Matchen

Too early to GG me - Föreningens tredje singlesturnering

  

Referat #20 Söndagen den 15/3 2015

En nervkittlande eftermiddag/kväll där det haglade choklad och fradga över tangentborden. Många ovissa matcher och imponerande insatser från deltagarna: Joel, Ludvig, Måns, Jonatan och Jakob.

Stämningen var lite trögstartad till en början. När turneringen nu äntligen skulle avgöras fann vi att många deltagare fått förhinder i sista stund. Som tur var kunde Jonatan spela från sin mytomspunna veranda i Kigali. Dessutom hoppade Jakob in i sista sekund som deltagare i turneringen. Eftersom vi ändå var ganska få på plats så skrotades slutspelsupplägget och vi valde i stället att spela ett seriespel där alla mötte alla i en match på en slumpmässigt vald karta. Ettan och tvåan i tabellen fick sedan möta varandra i en final i bäst av tre matcher.

Matcherna flöt på snabbt och effektivt, särskilt minnesvärt var Jakobs imponerande seger över Jonatan på kartan Black Forest, som säkrades av en snabb tid till imperial. Ludvig hade jämna matcher mot både Jonatan och Jakob men fick se sig besegrad trots en mycket god defensiv.

Jonatan och Ludvigs match på kartan Rivers var mycket jämn...

...men avgjordes av Jonatans kraftfulla siege onagers, trots en djärv attack från Ludvig med demolition ships 

När det visade sig att jag och Måns var klara för final bestämde vi att vinnaren av vår gruppspelsmatch fick välja vilken karta som den första av finalmatcherna skulle spelas på. Gruppspelsmatchen oss emellan blev en uppgörelse mellan azteker (Joel) och hunner (Måns) på kartan Mongolia. Jag tog hem vinsten efter en drush som övergick i en archerflush som plockade ner flera av Måns guldsamlande villagers. Därefter såg jag till att hålla ledningen in i imperial age, då mina eagle warriors kunde plöja fram genom Måns stad.

Finalen

Som brukligt är under en turnering presterar man ofta lite bättre än vad man förväntar sig. Nerverna, synapserna, sockret och spänningen är perfekt synkade för att agea. Detta var särskilt tydligt för Måns, som i finalen mot alla odds tog ner mina kelter på min hemmaplan Arena. Den regerande mästaren tycktes sporrad av förlusten i gruppspelsmatchen och levererade nu ett kompakt och snillrikt spelande där han med hunnerska paladins och cavalry archers gjorde punktliga anfall från olika håll samtidigt och styrde verkligen hela tiden matchens gång.

Efter denna vinst satt Måns plötsligt med 1-0 i matcher och matchboll. Han hade nu avgörandet i sina händer då han också kunde välja sin hemmaplan, den kuperade och öppna kartan Arabia. Jag kände mig tvingad till att pröva något drastiskt och valde den snabbaste tower-rushen jag kände till som går under namnet AK-47. Den går ut på att man går upp i feudal mycket snabbt med mongolerna och bygger sedan torn och men-at-arms för att slå ut motståndarens trä och guld. 

Tyvärr var min feudal inte riktigt så snabb som jag hade önskat men jag lyckades ändå trusha och pusta bort Måns från sina två guldhögar och dennes ursprungliga trähuggarläger. Därefter tog det stopp, mycket på grund av att Måns med en mästerlig klipskhet i smyg börjat samla guld från ett tredje guldläger, vilket gjorde att vi båda kunde ta oss upp till castle age samtidigt. Men väl i castle age var Måns ekonomi betydligt bättre balanserad och jag mäktade inte riktigt med att bygga villagers samtidigt som jag spelade offensivt. När så cavalry archers sprang fram från dennes archery ranges och när mina katapulter såg stormande knights springa fram mot sylvassa svärd hade matchen svängt helt till Måns fördel.

Jag påbörjade min Ak-47-trush vid Måns guld och trä

Därefter trushade jag vidare mot hans andra guld där striderna var hårda

Kaos utbröt när våra villagers började slåss. Här har dock Måns säkrat sin castle age och tagit över matchen.

Finalen avslutades med en dubbel castle drop från Måns och det var bara att kasta in handduken.

Denna repris från föreningens förra turneringsfinal fick således samma utgång som den tidigare - Måns stod ensam kvar som segrare och är nu den första i föreningens historia som har försvarat en championtitel. Stort grattis!

Övriga priser:

• Föreningens villager: Föreningens ekonomipris tilldelas Jakob för en mästerlig ekonomi, anpassad för såväl stängda som öppna banor, vilket banade väg för hans segrar mot Jonatan och Ludvig.

• Föreningens monk: Tilldelas Jonatan för ett hedersamt uppförande och spelande. Om man räknar bort ett stulet får från Måns var annars Jonatans spelande exemplariskt och en riktig ledstjärna i god föreningsanda.

• Föreningens överlevare: Tilldelas Ludvig för turneringens starkaste defensiv. I varje match som Ludvig spelade konstruerades tidigt en stenmur som gjorde det svårt för motståndaren att ta sig igenom. I matchen mot Jonatan såg vi även ett strategiskt viktigt slottsbygge i mitten av havet som säkrade flera viktiga resurser åt den turkiskt spelande Köhler. 

Från Stockholm till Kigali

Referat #19 Torsdagen den 12/3. En mayansk afton med många deltagare och giftiga ormbett. Närvarande: Måns, André, Hilde, Ludvig, Joel, Jonatan, David och Jakob (Jake) som gjorde sin debut, kul att se er alla på Inferno!

Det finns många ormar i Rwandas huvudstad Kigali. Man berättar där om hur ormarna ständigt rymmer från sina trånga burar i Snake Park i Bujumbura, hur en man kört över en spottkobra med bilen och hur ormen naglat sig fast vid hjulet och slingrat sig in i bilens underrede. Men halare och farligare är helt klart den orm som kallar sig för theviper. Denne norrman är världsetta sedan ett antal år tillbaka och bärgade nyligen hem den största lagturnering som age of empires hittills skådat. I Stockholm bor hans adept Måns och i torsdags var han på Inferno för att ge prov på sina patenterade bus.
Med oss på länk från just Kigali hade vi också vår revisor Jonatan. Med laptopen på en frysbox för att kontra den afrikanska värmen samt en näve nötter i handen var han redo för Stockholms giftigaste reptiler och det var bara att sätta igång.

Storormen theviper i sitt esse

Match #1: Jag och Jonatan körde först ett team game på den tropiska kartan Yucatán mot bröderna Köhler – Janouch. Plumed archers härjade snart överallt innan våra motståndare hunnit få upp en stark militär och vår aztek-mayanska allians kunde plocka hem segern. Jake var dock riktigt vass på att få upp sin ekonomi och lovordades som den nye Måns i föreningen.

Och när man talar om trollen - precis lagom till Match #2 anlände vår ormlike stormästare. Måns hoppade in i David och Jakobs lag och splittrade upp bröderna, då Ludvig fick spela med mig och Jonatan. 

Kartan var slumpmässigt vald och blev Oasis. Jag och Jonatan hade flankpositioner medan Ludvig var pocket i mitten av oss två. Längs min kant var Jakob och mittemot Jonatan hade Måns sitt näste. Jonatan fick tidigt ett giftigt hugg från Måns archerrush, men tack vare en stadig mur från Ludvig kunde Måns dock inte vinna mer mark och vi grupperade våra styrkor för att tillsammans driva bort huggormen.

Oasis - en svårspelad bana med två flanker att hålla reda på.

På andra hållet försökte jag med ett liknande anfall men upptäckte till min förtret att David murat in sin bas och hindrade på så sätt mina crossbowmens väg mot Måns. Janouchbröderna hade möjligen fått en minnesbeta från förra omgången då de nu tycktes mura in sig utomordentligt samt kompletterade sin ekonomi med en stadig militärproduktion. Jonatan visade vägen för vårt lag när han med modiga aztekiska krigare sprang rakt mot Måns vassa käftar. Jag togs dock på sängen av Jakes och Davids samfällda attack som dödade vår handel och mina bönder. När Måns sen till vår häpnad visade sig ha ruvat på kartans alla reliker under 300 år (som kändes som tio minuter) var matchen över.

Till Match #3 på kartan Ghost Lake tackade David för sig och André tog hans plats. Jag och André bildade lag mot de övriga och till en början såg det hela mycket spännande ut. För att döda en orm måste man vara en orm själv, så jag smög in en villager i Måns bas som med nöd och näppe hann bygga upp ett slott som tog ut lejonparten av Måns stad. Efter dennes resignation plöjde vi på med ridande hästar och pilbågsskyttar och kammade komfortabelt hem vinsten.

Här tog Ludvig och Jakobs ork slut och de vände blickarna hemåt medan jag och Måns och André tog några games för att öva inför 1 mot 1-turneringen på söndag. GGs wp allihopa!

Frågor vi alla ställer oss inför den nalkande söndagsturneringen är huruvida någon kan utmana Måns om titeln som champion? Kommer vi få se en arabia huns war mellan stormästaren och utmanaren André? Vad händer när dessa lämnar sin comfort zone och spelar på andra banor än Arabia? Har Dan några tricks i rockärmen? Kommer Hilde och Ludvig göra upp än en gång och kommer Jonatans rwandiska ping att hålla måttet?

Det kan inte ha undgått någon att föreningen har ömsat skinn den senaste tiden. Allt fler matcher spelas hemifrån numer och det blir intressant att se om denna trend fortsätter. Detta kan öppna upp nya vägar för hur vi refererar matcher, så håll ögonen öppna och agegaddarna vassa!

Förnedringen

Referat # 17 Torsdagen den 5/2 2015. Närvarande: Joel, Ludvig, Dan, Måns, André och nykomlingen Rasmus (välkommen!)

En mardrömskväll för Dan, Joel och Ludvigs allians mot de ponnyälskande hunnerna Måns och André samt Rasmus. Aldrig har så många får snotts och dödats. Vi registrerar även föreningens första stulna vildsvin och ett sanslöst scrushande. En överkörning helt enkelt.

Panik i Joels läger efter Måns outtröttliga scout rushes

Joel: Man brukar säga att vinnaren skriver historien. Detta stämmer inte. Varje dag sitter jag här och skriver om mina senaste förluster, även så denna gång. Fragmentariska minnesbilder. Hål i muren, en fantastisk boar-lure av Måns. Ludvig med ett halvt pajat Town Center. Och scrusharna. Dessa oerhört frustrerande scout cavalry-rusher i feudal age. Man tror man har läget under kontroll, men det har man inte.

Ludvig: Jag tänker på termen ”fog of war”. Den beskriver den brist på klar sikt som en spelare har över sin karta och är ett nyckelbegrepp i Age och i denna youtubesuccé där en gamer berättar om sin oortodoxa metod för att besegra sin motståndare. Jag kände att jag kunde relatera till hans berättelse om att ständigt ligga några steg efter sin motståndare. Detta gjorde sig även gällande under torsdagens bataljer, som för omväxlingens mestadels spelades hemifrån (bara André och Måns var på plats på Inferno). Detta var en riktigt uschlig kväll för vårt lag som knappt lyckades ta sig upp till Imperial Age under någon av matcherna.

Joel: Ja vi kanske ska gå igenom omgångarna för att förstå vad vi gjorde för fel. Match 1: Yucatán. Stängd bana, jag blir ändå scrushad av André efter ett hål i muren. Går till motangrepp med crossbowmen, tror jag anfaller Måns men det är Rasmus villagers som får svettas lite. André utnyttjar luckor i Ludvigs murande för att ta sig in i mitt rike och dödar mig med cavalry archers. På andra flanken Dan mot Måns. Halvdant murat av Dan. Måns utnyttjar svagheten och scrushar, Dan repar sig med hjälp av spearmen, Måns går vidare i sin flush och skickar in archers som är perfekt motmedel mot Dans spearmen. Dan går till motanfall med knights men Måns har då precis hunnit mura. Dans kämpaglöd är ändå stark, när vi andra redan hissat vår vita flagga droppar Dan ett slott framför Måns murar och transporterar knights över sundet in i Måns bas. Rasmus kommer dock till undsättning och Dan får ge sig.

Ludvig: Mm.. men Match 2 såg ju knappast bättre ut. Ghost Lake. Halvöppen bana. Joel sjabblar bort början av spelet, hittar inga får. Sen hittar han tio får ute på isen och tar dem hem till sina hungriga villagers. Där står Andrés scout och väntar och dödar dessa får, medan Joels villagers häpet ser på. Vi spelar för defensivt och tappar farten. Måns, André och Rasmus boomar sin ekonomi och börjar raida Dan med knights. Vi ger oss när tjugo plumed archers från Rasmus knackar på dörren.

Joel: Match 3 var nästan värst. Kartan som vi valde var Oasis. Nu vill vi mura så att vi inte blir scrushade, Ludvig får order om att drusha dem tidigt och ge oss tid för detta men har inte mat nog för att producera militias. Ludvigs scout hinner galoppera 100 meter utanför hans bas innan Rasmus dito hinner ikapp honom och dödar Ludvigs hästspejare. Jag får till en lite mer effektiv drush på Måns vilket gör att han inte kan äta sina bär och skapar tumult i hans trähuggarläger. Måns och André svarar med en gemensam scrush på mig men jag har murat! Men de bryter sig igenom min trämur och jag hinner inte få upp en ny. Som lök på laxen snor Måns mitt vildsvin framför ögonen på min jagande bonde och min ekonomi är i spillror för resten av spelet.

En av få ljusglimtar var när Dan gav André en smärre huvudvärk med sina longbowmen

Dan räddar vårt anseende en smula genom att gömma undan motståndarnas får efter att ha smugit igenom en villager precis utanför Andrés bas. Dan bygger där ett slott och ger André problem när longbowmen skjuter mot hans farmer. Måns och Rasmus kommer dock till undsättning. Samtidigt långt ner i söder brinner Ludvigs Town Center som med nöd och näppe överlevt Andrés vildsinta angrepp med knights. Vi är återigen besegrade.

Ludvig: Ja. Det var lekstuga. Det var som när Brasilien torskade mot Tyskland i Vm-semin. Det var groteskt! En efter en föll våra illa förberedda imperier som furor, match efter match...

Ett knäckt Town Center (Can't repair... Out of resources).